Slopa onödiga dieter

Då man utvidgar det allergiska barnets diet ska man eftersträva en så normal diet som möjligt. Problemet vid elimineringsdiet är att dieten blir begränsad, vilket i sin tur kan leda till obalans i fråga om vissa viktiga näringsämnen. Försök ersätta det livsmedel som ska undvikas med ett annat som så vitt möjligt har samma näringsvärde. Man kan t ex vid veteallergi ersätta vetet med havre eller bovete. Det är osannolikt att ett barn som är allergiskt mot nötkött inte skulle klara av svinkött.

Behovet av att använda exotiskt kött, t ex struts eller finländskt renkött finns inte. Lika litet finns det behov att ersätta grönsakerna med t ex quinoa eller batat om inte familjen i övrigt vant sig vid att använda dessa rotfrukter. En balanserad diet kan i vanliga fall samman-ställas av bekanta inhemska livsmedel. Om man måste begränsa dieten så att många för födan viktiga livsmedel utelämnas är det skäl att anlita en näringsterapeut.

Tidigare undvek man att ge fisk och andra ”allmänt allergiserande” livsmedel innan barnet fyllt två år. Listorna över livsmedel som skulle undvikas byggde inte på tillräcklig forskning. Genom att för säkerhets skull undvika vissa livsmedel kan man inte förebygga matallergi eller andra senare allergier. Olika allergidieter blir lätt bestående under lång tid och orsakar rädsla och ogrundade vanor.

Då barnets diet utvidgas är det meningsfullt att lägga till en ny smak med 5-7 dagars intervall. Om barnet får atopiska eksem eller tarmproblem efter att ha ätit en viss produkt i en veckas tid är det knappast det ifrågavarande livsmedlet som är orsak till problemen.

Merparten av barnen som inte har IgE-burna hud- eller tarmsymptom blir kvitt sin mjölk-överkänslighet i 2-3 års åldern. En fjärdedel av barnen som har immunologiskt betingad mjölkallergin, IgE-buren sensibilisering, har symptom ännu som femåringar. Ägg- och vete-överkänslighet fungerar ungefär på samma sätt.

På grund av den snabba återhämtningen borde man i sin diet regelbundet prova de eli-minerade livsmedlen på nytt. Om de första symptomen i tiderna varit anafylaxi eller snabbt utbredd allvarlig allergisk reaktion ska exponeringen göras under läkares uppsikt. Under de tre första åren kan man med ett halvt års intervall återinföra ett livsmedel i dieten och där-efter några gånger per år.

Det är skäl att sluta med onödiga dieter. Ju äldre barnet är desto mer borde dieten bygga på konstaterade fakta. Senast vid femårsgranskningen på rådgivningen gäller det att ut-värdera om elimineringsdieten bygger på eliminerings-exponeringstest och om man behö-ver ett nytt utlåtande av en specialistläkare. Målsättningen är att barnen som börjar skolan på sin lista över livsmedel som ska undvikas endast har kvar sådana livsmedel som en läkare konstaterat att barnet är allergiskt mot.