Pollensensibillisering

Många atopiska barn börjar utveckla pollenallergi redan då de är i lekåldern. Till de första och starkaste hör björkpollenallergin. Antikropparna mot björkpollen reagerar också på de proteiner som finns i rå frukt och råa grönsaker. Detta beror på korsallergi (proteinerna har gemensamma strukturer som barnets immunförsvar reagerar på). Detta innebär att livs-medlet huvudsakligen ger symptom i munhålan, t ex sveda, svullna läppar samt klåda som hos barn ofta också känns i öronen. Detta kallas ”oral alleregy syndrome”. Symptomen kan också förekomma utanför munnen (snuva, ögonsymptom, nässelutslag, anafylaxi) så en bättre benämning är matallergi som hänför sig till pollensensibilisering. Problemet fort-sätter upp i vuxen ålder. Ibland kan vissa livsmedel, t ex nötter eller kiwi, ge kraftiga symptom, i värsta fall t o m leda till anafylaxi. Det verkar som om patienterna i sådana fall sensibiliserats i större utsträckning och för andra proteiner än fallet är vid matallergi som enbart beror på pollensensibilisering.

Barn som pollensensibiliserats måste alltså undvika färsk frukt och rotsaker endast om de får tydliga symptom. Nästan alla allergiker klarar av dessa livsmedel då de kokats eller pressats till saft. Syftet med de listor på frukter, grönsaker och rotsaker som eventuellt ger symptom är endast att vägleda patienten så att han fäster uppmärksamhet vid vissa livs-medel om symptomen inte besvärar. Allergitesten är till nytta då man söker orsaken till en besvärlig reaktion men en lista på livsmedel som borde undvikas ska ändå inte göras upp på basis av ett pricktest. Vanligtvis märker barnet själv de livsmedel som det ska undvika.

Om man meddelat den som tillreder maten att barnet är allergiskt mot morot leder det i onödan till att morot i alla former stryks från menyn fastän begränsningen endast gäller t ex rå morot.