Säsongbunden och kronisk allergisk snuva

Säsongbunden allergisk snuva

Typiska symtom på pollenallergi är rinnande eller periodisk snuva. Symtomen kan variera från lätta till svåra. Klåda i näsan, nysningar, vattnigt sekret som rinner ur näsan eller att näsan är täppt. Till symtomen hör ofta röda ögon och klåda samt trötthet och klåda i öronen.

Pollenallergi drabbar ca 20 procent av finländarna. Av dessa är de flesta allergiska mot björkpollen. Av lövträden orsakar också alen allergisk snuva medan asp, poppel och vide sällan gör det. Andra orsaker till säsongbunden allergisk snuva är gräs- och gråbopollen samt uppenbarligen också mögelsporer som finns i uteluften. Av pollenallergikerna är 10 procent gräsallergiker. Det finns många olika gräsarter, vanligtvis reagerar man på alla. På samma sätt är ca fem procent av pollenallergikerna allergiska för gråbo. Mögelsporerna i uteluften kan ge allergiska symtom på våren, en del kan få symtom på sensommaren och hösten. De känsligaste mögelallergikerna har symtom från det snön smälter till dess den nya snön kommit. Pollenallergiker kan få lindriga allergiska symtom av rå frukt och grönsaker, kryddor och nötter. Detta fenomen kallas korsallergi. Symtomen är inte allvarliga. De flesta kan utom pollenperioden äta t ex äpplen utan att få symtom.

Kronisk allergisk snuva

Kronisk allergisk snuva orsakas i regel av djur, men kan också bero på livsmedel och arbetsrelaterade allergener, t ex mjöldamm. Symtomen på kronisk snuva är de samma som vid säsongbunden snuva, men slemmet i näsan kan vara tjockare. Symtomen är huvudsakligen täppt näsa och förvärras då personen är i kontakt med allergiframkallaren.

Snuva som beror på överkänslighet som inte är allergiskt betingad kallas idiopatisk eller vasomotorisk rinit. De senaste åren har man börjat använda termen icke allergisk överkänslighetssnuva. Också denna form av snuva är antingen säsongbunden eller kronisk. Snuvan förvärras inte av allergener utan av förändringar i temperaturen, drag, damm, os eller fysisk belastning.