Hur förbättras inneluften?

Inneluften kan förbättras genom att säkerställa tillräcklig ventilation, rätt innetemperatur i hemmet och regelbunden städning. I mån av möjlighet är det bra att välja dammfria material till hemmet. Om de personer som bor eller vistas i en byggnad drabbas av sanitära olägenheter, misstänks ofta i första hand mögel. Symtomen kan bero på fuktoch mögelexponering, men också på många andra inneluftsproblem. Följande stycke innehåller tips och anvisningar för att undvika exponering.

Förebygg inneluftsproblem

Redan på förhand kan du hindra inneluftsproblem, om du fortlöpande inspekterar byggnaden och dess skick. Det viktigaste med tanke på god inneluft är att fortlöpande genomföra inspektioner och service av byggnadskonstruktionernas och -anordningarnas skick. Var särskilt noggrann i fråga om ställen som utsätts för fukt i konstruktionerna. Reparationsåtgärder ska vidtas omedelbart då ett behov av dessa uppkommer. Förutseende fastighetsservice kan såväl ge kostnadsinbesparingar som förebygga sanitära olägenheter samt trivselolägenheter.

Fuktkällor som belastar byggnader

Året om belastas tak- och väggkonstruktionerna av nederbörd. Grunderna och källarutrymmena utsätts för regnvatten som rinner ner från taket, ytvatten och fuktkällor i jordmånen. I konstruktionerna kan det finnas fukt som härstammar från byggtiden eller som har uppstått till följd av rör- och avloppsläckage. Normal användning av byggnaden, till exempel dusch, klädtvätt, städning och matlagning, ger dessutom upphov till fukt i inneluften. Om ventilationen i byggnaden inte fungerar ordentligt, kan konstruktionerna skadas av luftfuktighet som komprimeras i dessa.

Inneluften kan orsaka till exempel följande symtom:

• irritationssymtom och klåda i ögonen
• snuva, hosta
• strävhet i halsen och hes stämma
• andnöd
• exceptionell trötthet, huvudvärk
• feber, febrig känsla
• illamående
• utdragna infektioner, influensor, bihåleinflammationer och bronkiter
• hos barn öroninflammationer och infektionsspiraler
• ledvärk
• svindel
• astma
• allergisk snuva
• ögoninflammationer
• allergisk alveolit, dvs. tröskdammlunga

Kontrollera minst en gång per år:

• yttertakets och genomföringarnas skick
• takbrunnar, takrännornas och rännornas skick – och rengör dessa
• skicket på ventilationsutrymmet i vindsbjälklaget
• de yttre väggarnas, fönstrens och dörrarnas skick
• kryputrymmets skick
• markytornas lutning från huset utåt
• täckdikningens funktion
• ytmaterialens skick inomhus, i synnerhet i de fuktiga utrymmena
• vattenledningarnas täthet (tickar vattenmätaren av sig själv?)
• ventilationsanordningarnas skick – och byt filtren i anordningarna

Ventilation

Genom ventilation avlägsnas partikel- och gasformiga orenligheter och fuktighet från inneluften samt tillförs ersättande uteluft. Otillräcklig ventilation orsakar unkenhet, lukter och även sanitära olägenheter, till exempel illamående, huvudvärk, trötthet och bristande koncentrationsförmåga. Inneluftsproblemen anknyter mycket ofta just till ventilationen.
 
Det finns tre olika typer av ventilationssystem: självdrag, mekanisk frånluft och mekanisk till- och frånluft. Ventilationssystemet tillför frisk uteluft till sov- och vardagsrummen och transporterar bort oren luft genom fuktiga och smutsiga utrymmen, dvs. köket, toaletten, tvättutrymmena, garderoberna och lagret. Täta innerdörrar hindrar ventilationsfunktionen. I nedre kanten av innerdörrarna ska det finnas en luftspringa på ett par centimeter. Innerdörrarna kan också lämnas öppna för att effektivisera ventilationen.
 
Ett vanligt problem i anslutning till ventilationssystemets funktion är avsaknad av tilluftsventiler i sällskapsrummen. Vid behov kan ventiler installeras i ventilationsluckor i trä, i ytterväggar eller fönsterkarmar. Ventilationen ska vara påslagen också då ingen vistas i bostaden. Justera ventilationseffekten enligt användningen av bostaden.
 
Det lönar sig att justera en mekanisk ventilation till större effekt till exempel då man städar, lagar mat, badar bastu, tar en dusch eller torkar tvätt. Fönstervädring är ett bra sätt att momentant effektivisera ventilationen.

Filter och ventilationssystemets renlighet

Ett ventilationssystem ska användas på rätt sätt och regelbunden service utföras. Ventilationssystemets filter reducerar mängden orenligheter som sprids till de inre utrymmena. Det finns skäl att byta dessa tillräckligt ofta, minst en gång per år. Inneluften kommer utifrån, och därför innehåller den allt det som finns i uteluften, om luften inte filtreras. Utifrån kommer det olika typer av damm och orenligheter, till exempel gatudamm, pollen, avgaser, sot. Ventilationsventilerna i alla rum ska rengöras två gånger per år. I allmänhet är det invånaren själv som ska se till att ventilationsventilerna är rena. Rengör och byt också fettfiltret i spisfläkten med några månaders intervall.
 
Husbolaget ska låta utföra en inspektion av renligheten i byggnadens ventilationskanaler och justeringen av luftflödet med minst tio års intervall.

Temperatur, drag och luftfuktighet

Temperatur upplevs på olika sätt av olika individer. En lämplig rumstemperatur är cirka 21– 22 ̊C. Vid golvytan borde temperaturen vara minst 18 °C. På våren och sommaren kan solstrålningen värma upp de inre utrymmena för mycket. Detta kan förhindras med hjälp av gardiner, solskyddsfilmer eller markiser som inte släpper igenom strålningen eller genom att effektivisera ventilationen i synnerhet på natten.
 
I ett husbolag kan temperaturskillnaden mellan två bostäder vara flera grader. Genom en basjustering av uppvärmningssystemet kan man samtidigt förbättra värmetrivseln i de inre utrymmena och minska energiförbrukningen. Husbolaget ska kontrollera behovet av en basjustering med cirka tio års intervall.
 
En känsla av drag kan orsakas av till exempel låg rumstemperatur, kalla ytor (bland annat fönster), felriktad tilluft eller hög tilluftshastighet. Inomhus varierar luftfuktigheten enligt årstid och väder. På sommaren är rumsluftens relativa fukthalt nästan den samma som utomhus. På vintern kan inneluften kännas torr då den relativa fuktigheten sjunker till 20–45 procent. En luftfuktare kan användas för att minska irritationssymtom i luftvägarna, slemhinnorna och huden. En modell som avger värmegenererad ånga är den mest hygieniska. Vatten ska inte lämnas stående i apparaten. Följ bruks- och serviceanvisningarna omsorgsfullt.

Tobaksrök

Tobaksrök inomhus är en allvarlig sanitär olägenhet. Tobaksrök innehåller över hundra kända föreningar som är skadliga för människan. Mer än 40 av dessa föreningar har klassificerats som carcinogena. Fortlöpande inandning av tobaksrök kan hos personer som inte röker orsaka lika många sanitära olägenheter som aktiv rökning. Tobaksrök kan bland annat hos personer som lider av astma orsaka andnöd och öka förekomsten av bronkiter och öroninflammationer hos barn.
 
Om tobaksrök från en granne genom ventilationen eller konstruktionerna sprids mellan lägenheterna och in i bostaden, är husbolaget skyldigt att eliminera problemet. Det görs i allmänhet genom att säkerställa en tillräcklig tillgång på ersättande luft, balansera luftflödet i ventilationssystemet och täta läckagepunkter i konstruktionerna.
 
Om röken kommer utifrån, till exempel från grannens balkong, bör man försöka nå en lösning genom diskussioner. Diskutera först i god anda med grannen som röker. Om det inte hjälper, kontakta fastighetens disponent eller husbolagets styrelse antingen muntligen eller med en skriftlig anmälan och begäran om förbättring. Om frågan inte blir löst, kan du lämna en skriftlig anmälan och en inspektionsbegäran till hälsoskyddsmyndigheterna. Närmare instruktioner om problem med tobaksrök i bostäder finns på webbplatsen www.valvira.fi.
 
Också i arbetsmiljön är tobaksröken en carcinogen substans som arbetstagarna enligt arbetarskyddslagen ska skyddas mot. Med stöd av tobakslagen är rökning förbjuden inomhus i arbetsgemenskapernas gemensamma och allmänna utrymmen samt utrymmen som är avsedda för kunder. Arbetsgivaren är skyldig att förbjuda rökning eller begränsa denna så att arbetstagarna inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök i utrymmen där rökning är förbjuden. Enligt ett gemensamt beslut mellan ledningen och personalen kan arbetsgemenskapen ställa upp ett mål om en rökfri arbetsplats.

Damm och allergener

Inneluftsproblem kan orsakas av damm och sot som kommer utifrån, inomhus av damm som material och människans aktiviteter alstrar, mineralulls- och asbestfibrer samt även pollen och djurdamm som hos vissa personer orsakar allergi

Om mineralullsfibrer upptäcks i inneluften, ska källan till dessa sökas och fibrernas spridning i inneluften hindras. Material som innehåller asbest måste avlägsnas, om asbestfibrer lösgörs från dessa och sprids i luften. Filtren i ventilationsanordningarna hindrar att damm som kommer utifrån sprids inomhus. Prioritera inomhus ytor som är lätta att rengöra och inredningsmaterial som alstrar ringa mängder damm. Håll dessa rena. Överdriven städning behövs ändå inte, inte ens i ett hem där det förekommer allergier, en regelbunden basstädning räcker. Från ytor avlägsnas damm enklast med en fuktig mikrofiberduk eller en dammsugare som har ett effektivt frånluftsfilter (HEPA).

Orenligheter i gasform

Det finns många olika källor som alstrar gasformiga orenligheter i inneluften. De kan härstamma från själva byggnaden, människans aktiviteter, från människan själv eller uteluften.

En oangenäm lukt i en byggnad är ofta ett tecken på inneluftsproblem. Mögellukt kan skvallra om en substans som till följd av fuktskador möglat och finns i konstruktionerna eller i de inre utrymmena (till exempel blomstermylla eller ved).

Avloppslukt alstras i ett smutsigt, felaktigt eller torkat vattenlås i golvbrunnen eller en dåligt tätad fog i ett avloppsrör. Annan kraftig lukt kan orsakas av till exempel VOC-föreningarna i bygg- eller inredningsmaterial.

VOC-föreningar

Alla bygg- och inredningsmaterial alstrar så kallade VOC-utsläpp, dvs. utsläpp av dunstande organiska föreningar, i inneluften. Det lönar sig inte att välja ett material som har en kraftig, oangenäm lukt, eftersom lukten är ett tecken på en eventuell sanitär olägenhet. Med hjälp av vädring och med tiden minskar i allmänhet utsläppen från materialen, men de kan också öka, om materialet till exempel blir vått eller varmt.
 
Använd M1-klassificerade byggmaterial som ger så ringa utsläpp som möjligt. Rakennustietosäätiö (Bygginformationsstiftelsen) upprätthåller en produktklassificering av material som ger ringa utsläpp. Information om denna finns på adressen www.rts.fi.
 
VOC-föreningar sprids i luften också från kosmetik, tvätt- och rengöringsmedel, textiler och förbränningsgaser, till exempel från trafik eller rökning.

Koldioxid och kolmonoxid
Koldioxid i inneluften härstammar huvudsakligen från uteluften, men inomhus höjs koldioxidhalten av människans andningsluft. Inomhus kan koldioxidmängden minskas genom att förbättra ventilationen. Kolmonoxid uppstår genom förbränning. Utomhus alstras kolmonoxid av bland annat trafiken och inomhus av till exempel öppna spisar, gasspisar och rökning. Inomhus kan en alltför stor mängd kolmonoxid till och med vara fatal. Gasbildningen kan hindras genom att säkerställa att öppna spisar och spisar fungerar på rätt sätt.
 
Radon
Radon är en radioaktiv gas som inte känns. I Finland orsakar radon årligen cirka 200 fall av lungcancer. Radonhalten i inneluften kan mätas, och om halten konstateras vara högre än det rekommenderade, ska huskonstruktionerna tätas och ventilationen förbättras. Mer information om radon finns på webbplatsen www.stuk.fi.
 
Ozon
Den mest betydande ozonkällan är uteluften. I inneluften kan apparater som alstrar ozon höja ozonhalten i inneluften. Dessa apparater omfattar till exempel luftrenare, luftvärmepumpar, laserskrivare och kopieringsapparater. Ozon är en kraftigt syrsättande kemiskt aktiv gas, och därför är även låga halter skadliga. I utrymmen där människor vistas bör det därför inte finnas några apparater som alstrar ozon.