Små barn

Allmänt talar man om mjölkskorv då man avser atopiska eksem hos barn under två år. Termen är inte så lyckad eftersom mjölken sällan ens är en bidragande orsak till utslagen. Mjölkskorv förekommer i två former. Utslag i hårbotten och i botten på böjvecken (hals, armhåla, ljumske, stjärtspringa, lår och knäskål) kallas sebborroiskt eksem dvs. ett atopiskt eksem som påminner om ett s.k. talgexem. Eksemen debuterar under de första veckorna av babyns liv och försvinner eller omvandlas till ”vanliga” atopiska eksem då barnet är 6-24 månader gammalt. Sebboroisk dermatit, dvs. mjölkskorv verkar inte ge barnen klåda, eftersom babyerna inte brukar klia sig. Den andra formen av mjölkskorv kallas nummulär dermatit. Utslagen består av ganska tydligt avgränsade, kliande utslag på kinderna och extremiteterna. Ofta kan dessa utslag fjälla och bilda skorv. Utslagen börjar dyka upp i 3-4 månaders ålder. Vart tionde barn har endera formen av mjölkskorv och problemet är vanligare bland pojkar än bland flickor.

Vissa barn har nummulär mjölkskorv med svår klåda och ihållande eller upprepade infektioner. Problemet är vanligare bland pojkar än flickor. Sårskorpan är stor och under den finns en blodig såryta. Problemen börjar ofta redan under de två första åren och kan fortsätta upp i skolåldern. Både seborroisk dermatit och nummulära atopiska eksem kan utvecklas till erytrodermi, vilket innebär att hela huden är infekterad.