Behandling och vård

Tvätt

Grundregeln är att ju mer utslag man har desto viktigare blir det att tvätta sig och bada. Huden blöts upp i maximalt ca 15-20 minuter. Samtidigt löses skorven upp i vattnet, skorven innehåller bakterier som förvärrar utslagen. Tvätten minskar inte keramidmängden men avlägsnar en del av de salter som binder vatten och urea, dvs. urinämnet karbamid. Huden torkar inte ut av att man badar bastu. Man har konstaterat att flitigt bastubadande till och med kan förbättra hudens skydds- och barriärfunktion. I simhallar med klorrenat vatten kan man simma 1-3 ggr/vecka och i naturvatten t o m dagligen. Då man simmar i klorrenat vatten ska man gärna duscha efteråt.

Kortisonsalva

Kortisonsalvorna utgör hörnstenarna i behandlingen av hudinfektioner. Hos barn under ett år smörjs utslagen med enprocentig hydrokortisonsalva en gång/dag. Stora utslag ska smörjas varje morgon för att barnets tillväxt inte ska störas av kortisonet som finns i salvan. Hos äldre barn och vuxna ska utslagen vanligtvis smörjas endast på kvällen men under den akuta fasen också på morgonen. I övrigt används bassalva 1-2 ggr/dag. Det spelar ingen roll om bassalvan smörjs på torr eller fuktig hud. Om bassalvan svider då den stryks på kan man lindra eller helt eliminera svedan genom att först fukta huden innan man stryker på salvan. Hos små barn ska kortisonbehandlingen inte pågå längre än två veckor i ett streck. Därefter ska man hålla minst 10 dagars paus. Större barn och vuxna kan använda också starkare kortisonsalvor. Daglig vård tar, beroende på utslagen och salvan, 1-3 (-4) veckor. Därefter kan samma kortisonsalva användas två ggr/vecka i några månaders tid utan att risken för skadeverkningar ökar.

Limussalvor

Takrolimus (Protopic® salva) och pimekrolimus (Elidel® emulsionssalva) hjälper vid behandlingen av atopiska eksem men de kan ändå endast sällan ersätta lokalt kortison helt. Dessa s k limussalvor (lokala inflammationsblockerare, kalcineurinantagonister) förhindrar att T-leukocyterna som orsakar hudinflammationen aktiveras, vilket dämpar inflammationen. Dessutom förhindrar åtminstone takrolimus identifieringen av allergenen på huden. Mest nytta gör dessa salvor vid behandling av atopikernas utslag i ansiktet och på halsen och eksem på överkroppen. Protopic säljs som 0,03- och 0,1 procentig salva. Den starkare salvan är avsedd för större barn och vuxna. I styrkeavseende motsvarar Protopic de medelstarka kortisonsalvorna. Elidel säljs som enprocentig salva. Effekten motsvarar ungefär enprocentig hydrokortisonsalva. Man kan inte förutse vilken effekt limussalvorna har på patienten.

Protopic och Elidel används först två ggr/dag i 2-3 veckors tid varefter doseringen kan minskas till en gång/dag. Många patienter klarar sig därefter med att använda salvan varannan dag. Gällande uppfattning är att behandlingen måste fortsätta i flera månader eller t o m år.

Då man använder takrolimus och pimekrolimus kan hyn börja hetta, bränna eller svida direkt efter det salvan strukits på. Detta upplever ca 40 procent av användarna då de börjar använda takrolimus och ca 10 procent av dem som använder pimekrolimus. I regel försvinner symptomen under behandlingens gång. Det finns ändå vissa vars hy inte vänjer sig vid salvan. Vidare ska vid behandlingen av pubertetsbarn och vuxna beaktas att 6-10 procent av dem som använder takrolimus och 1-2 procent av dem som använder pimekrolimus kan få kraftig rodnad och sveda på de behandlade områdena om de dricker också små mängder alkohol. Rodnad och sveda förekommer hos vissa patienter också utan att de dricker alkohol. Tillsvidare har man inte fått indikation på att någondera medicinen skulle medföra ökad risk för hud-cancer. Detta måste man ändå hålla i minnet, eftersom en eventuell risk kanske materialiseras först efter 15-20 år. Ljusbehandling ska undvikas under pågående limusbe-handling. Likaså ska man undvika att använda limussalva under den soligaste perioden på sommaren.

Bassalva

Bassalvor har funnit på marknaden i drygt 50 år. I Finland säljs ca 40 olika preparat, vilket torde vara världsrekord. Ett trettiotal av dessa ersätts av FPA om de används för behandling av en kronisk hudsjukdom t ex hudatopi. Salvorna innehåller oftast vatten, emulgatorer och fett, de fetaste salvorna enbart fett. I de äldre salvorna har en del av fetterna ersatts med emulgatorer som sammanbinder vattnet och fettet och förhindrar att salvans struktur bryts sönder då läkemedlet tillfogas. De moderna salvorna innehåller endast små mängder emulgatorer. Vidare innehåller de ofta ämnen som binder vatten, humektanter och hudtypiska fetter, keramider. I teorin lämpar sig salvor som innehåller keramider bättre än övriga salvor för grundvård av atopisk hud. Många patienter har konstaterat att de är förträffliga på den egna huden men något klart forskningsbevis för detta finns inte.

Oberoende av om bassalvorna hör till de nyare eller äldre generationerna ska de strykas på 1-2 ggr/dag. Om salvan efter några veckor eller månader börjar irritera är det skäl att byta till ett annat fabrikat.

Ljusbehandling

UV-strålning lugnar hudinfektionerna, förbättrar hudens barriärfunktion och gör hyn tjockare. Ljusbehandling hör till de fortsättningsvis aktuella alternativen bland de behandlingsformer som etablerat sig på marknaden de senaste decennierna. SUP-ljusbehandling (315-400 nm) passar 90 procent av atopikerna väl eller mycket väl. Vid sidan av och delvis som substitut för detta har man lanserat en kortvågig UVB-ljusbehandling (309-313 nm).

Den senare är den vanligaste ljusbehandlingsmetoden på hudpoliklinikerna. Solarium kan för vissa vara till hjälp men rekommenderas ändå inte eftersom det är svårt att förutse behandlingseffekten.

Ljusbehandling ges vanligtvis 2-3 ggr/vecka, sammanlagt ca 15 behandlingar. Det räcker för de flesta för att komma över vintern. I besvärligare fall fortsätter behandlingen 1-2 gånger/vecka fram till våren-försommaren. Ljusbehandlingens effekt håller längre än endast en vinter. Följande vinter har varannan ljusbehandlad det betydligt lättare. 

Också klimatbehandling är fortsättningsvis aktuellt. För att det ska ge tillräcklig nytta borde resan räcka minst två hellre tre veckor. Huden får inte brännas eftersom hy som blivit solbränd kan fortsätta att vara irriterad ännu länge efter att de egentliga solbrännan lugnat sig.

Naturmetoder

Enligt en del icke verifierade undersökningar som gjorts i mellan- och östeuropa kan vistelse i en s k saltkammare och mineralvattenbad lindra utslag som är klart atopiska. Finländsk forskning har inte bestyrkt detta påstående.

Jättenattljusolja och andra produkter som innehåller gammalinolen (GLA) hjälper inte atopiker, inte heller havtornsolja eller motsvarande fabrikat. Detta har konstaterats genom seriöst utförda undersökningar. De s.k. probiotiska bakterierna (Laktobacill-, Gefilus- m fl produkter) har i en undersökning påvisats hjälpa små barn med atopiska utslag. Det finns inte något belägg för att de inverkar eller inte inverkar på utslag hos vuxna.

Antihistaminer

En vedertagen metod är att behandla klåda med tröttande antihistaminer (hydroxyzin och cetirizin) i tablettform. Hos en liten del minskar klådan och patienten tröttas ut så att han/hon kan sova bättre än utan tabletterna. En stor del upplever inte att de får någon hjälp alls. De blir bara trötta och irriterade av preparaten. Effekten av icke tröttande antihistaminer har konstaterats vara obefintlig.

Övrig behandling

För att få bukt med de besvärligare hudsymptomen måste man fortsättningsvis använda mediciner för invärtes bruk. De vanligaste är kortison (prednison, prednisolon och metylprednisolon) som tas i 1-4 veckors kurer. Sådant skadar inte och kuren kan tas 1-3 ggr/år. Om utslagen är långvariga och omfattande kan man bli tvungen att använda ännu kraftigare mediciner, dvs. azatioprin och ciklosporin. Azatioprin kan vid behov användas i flera år, ciklosporin vanligtvis endast i några månader.

En diet på enbart bröstmjölk rekommenderas för barn upp till 4 månaders ålder. Om barnet får enbart modersmjölk efter att det fyllt 6 månader ökar allergirisken. Den ammande modern ska inte på eget bevåg följa någon speciell diet. Inget livsmedel ska ”för säkerhets skull” lämnas utanför barnets diet. Dieten måste bygga på ordentlig undersökning. 

Det finns inte särskilt mycket belägg för att s k pre- och probioter skulle göra någon större nytta vid förebyggandet och behandlingen av atopiska utslag.