Unga och astma

För att få kontroll över astman måste den unga vara motiverad och själv redo att engagera sig i behandlingen. Den unga ska veta vad astma är, hur sjukdomen behandlas och hur den kan påverkas. Han kan identifiera symtomen och reagera på dem enligt de anvisningar läkaren gett. Han vet skillnaden mellan inflammationsmedicin och medicin som öppnar andningsvägarna och hur dessa mediciner används. Läkaren ska beakta den ungas särskilda behov och förhålla sig öppet och vänligt till den ungas bekymmer.

Vanligtvis bryter astman ut redan i barndomen. Hos de flesta är astman i balans då det är dags för skolstarten. Astmasymtomen kan ändå variera beroende på personens ålder. Vissa kan vara symtomfria i långa perioder medan andra måste medicinera hela livet.

Astmamedicinerna är effektiva och lätta att använda och man behöver inte skämmas för att använda medicin. Man kan leva ett normalt ungdomsliv trots astman. Medicinerna begränsar inte alls den ungas liv lika mycket som de symtom som beror på att astman inte behandlats. Till ungdomen hör ändå en strävan att vara så lik alla andra unga som möjligt – att använda medicin passar därför inte in i bilden. I denna ålder är det också vanligt att man förnekar sin sjukdom. Ibland kan förnekandet av sjukdomen vara till nytta: man märker att astman är symtomfri utan medicinering och kan övergå till periodisk medicinering eller helt upphöra med medicineringen. Om det uppstår symtom för att medicinen inte används kan detta motivera ungdomen till att igen börja använda medicinen.

Ungdomar kan uppleva astman som en utmaning: man måste motionera och sova tillräckligt, inte röka och undvika övervikt – detta kan vara svårt för många tonåringar. Den unga måste identifiera symtomen och vad de beror på för att kunna undvika irritamenten som orsakar symtomen. Ungdomarnas ostädade rum är ofta en fasa för föräldrarna – god ordning i rummet minskar dammexponeringen och kan göra det lättare att få bukt med astmasymtomen. Bruket av parfymer kan också förvärra astmasymtomen. Om den unga vill ha ett keldjur lönar det sig att diskutera frågan med läkaren eftersom reaktionerna på djurdamm är individuell.

Motion bidrar till att få kontroll över astman. Då astman och allergin är i god balans behöver man inte begränsa hobbyerna. Det finns ändå hobbyer som inte passar för astmapatienter: hit räknas bergsklättring, fallskärmshopp och djupdykning.

Det är bra om den unga redan i ett tidigt skede får lära sig att ställa frågor och reda ut oklara frågor som t ex kan gälla medicinering, hobbyer eller yrkesval. Vid sidan av föräldrarna är läkaren, sköterskorna och olika organisationer goda samtalspartners. I fråga om medicinerna kan man också tala med apotekspersonalen. Det är viktigt att den unga regelbundet går på kontroll och vet var och när följande kontrollbesök äger rum.

Småningom växer den unga upp och det blir dags för militärtjänst och yrkesval. Astma är inte ett hinder för militärtjänst, men under tjänstgöringen kan det förekomma situationer som ger astmasymtom. Därför är det viktigt att astman är under kontroll. Då inryckningsdagen närmar sig är det skäl att se över astmasituationen med den egna läkaren – ofta är det motiverat att inleda en regelbunden astmamedicinering 1–2 månader före inryckningen även om den unga dessförinnan klarat sig i flera år utan regelbunden medicinering.

Då en astmaungdom väljer yrke gäller det att hålla i minnet att lindrig astma som med rimlig medicinering hålls i balans inte utgör ett hinder för något enda yrke. Den som har astma eller allergisk snuva ska undvika sådana yrken där man exponeras för mycket damm, kemikalier eller allergener som irriterar andningsvägarna. Till denna yrkeskategori hör veterinär, sömmerska, frisör och bagare. Tunga fysiska yrken och arbete i kalla förhållanden är olämpliga för personer med svår astma.