Hur behandlas astma

Behandling med mediciner

Den behandlande läkaren ordinerar medicindosen och fastställer hur medicineringen ska genomföras. Medicineringen bygger på två standardmediciner: en medicin mot inflammationen i luftrören och en medicin som vidgar luftrören. Den behandlande medicinen används regelbundet dagligen och den öppnande medicinen vid behov. Den behandlande medicinens effekt börjar småningom inom en period av två veckor.

De vårdande medicinerna utgörs av cortison som ska inhaleras och leukotrienantagonister, dvs. mediciner i tablett- eller granulatform som intas oralt. Av dessa är montelukast är den vanligaste. På mottagningen visar läkaren eller sköterskan hur man använder medicinen som ska inhaleras. Det är viktigt att patienten lär sig rätt teknik för att medicinen ska verka på rätt sätt.

Om symtomen uppstår bara sporadiskt, t ex då barnet kommer i kontakt med djur eller har en infektion utan att ändå vara inne i en infektionsspiral, kanske det räcker att bara använda öppnande medicin. För barn med säsongbetonade symptom kan det räcka att medicineringen ges periodvis. I det symtomfria skedet kan man klara sig utan medicin. Om astmasymtomen är allvarliga och återkommande eller om barnet har lindriga symtom varje vecka och astmadiagnosen fastställts på basis av test inleds daglig, regelbunden medicinering. Behandlingen inleds vanligtvis med cortison som inhaleras.

Kombinationspreparat som inhaleras och innehåller både cortison och öppnande medicin med långtidsverkan används inte som primära läkemedel mot astma, men ibland blir man tvungen att använda dem för att behandla svår astma också hos skolbarn.

Med moderna behandlingsmetoder kan man i regel få bukt med astman så att barnet kan leva ett normalt, fysiskt aktivt liv tillsammans med sina jämnåriga. Total symtomfrihet uppnås ändå sällan eftersom t ex virusinfektioner i andningsvägarna ofta ger symtom trots medicineringen. Att vid behov flexibelt kunna öka medicineringen är en viktig del av egenvården.

Medicinapparater

För vården är det mycket viktigt att barnet lär sig rätt inhalationsteknik (inandningsteknik) med den apparat som bäst lämpar sig med tanke på barnets ålder. Medicineringstekniken ska kontrolleras i samband med varje uppföljningsbesök.

Upp till förskole- eller skolåldern måste barnens medicinering ske via en såkallad spacer, dvs. en särskild andningsbehållare (Babyhaler Vortex, Aerochamber). Då man inhalerar via behållaren kan man tillgodogöra sig hela medicindosen som är i aerosolform. För små barn används i stället en mask men vanligtvis kan man lämna masken då barnet blivit ca tre år. Då barnet kommit upp i förskoleåldern brukar barnen redan klara av att använda pulverinhalatorer (Easyhaler, Diskus, Turbuhaler, Novolizer, Twisthaler). För att medicineringen ska lyckas måste barnet klara av att andas in kraftigt.

Hur länge pågår behandlingen med mediciner

Hur länge medicineringen måste pågå varierar från person till person. Barn som lider av allergisk astma behöver vanligtvis längre behandling än barn som inte är allergiska. För att behandla en lindrig icke allergisk astma kan det t o m räcka att man medicinerar några veckor under försämringsfasen om denna föregåtts av regelbunden medicinering i 6–12 månader. Pollensäsongen, längre köldperioder eller virusinfektioner i andningsvägarna kan leda till en försämringsfas.

Medicineringen sköts med minsta möjliga dosering som ger en god balans i astmabehandlingen. Detta innebär att astmasymtomen är under kontroll och inte stör vardagen. I samband med läkarbesöken kommer man på basis av symtomen, hälsan och lungfunktionstesten överens om att eventuellt öka eller minska i medicineringen.

Medicinernas biverkningar

Medicinerna som används vid astmabehandlingen är säkra. Särskilt i början av läkemedelsbehandlingen kan det hända att medicinerna som öppnar andningsvägarna ökar patientens hjärtfrekvens och orsakar darrningar. Vanligtvis går biverkningarna över snabbt.

Inhalationspreparaten som är cortisonbaserade ger lokalbehandling och upptas knappast alls i blodomloppet. De kan i början bromsa längdtillväxten men inverkan på vuxenlängden är ändå anspråkslös, i medeltal ca 1,2 cm. Barnens växtkurva ska regelbundet följas upp under behandlingen med inhalerbart cortison.

Viktigast är att barnets astma är i god vårdbalans. En oskött astma är alltid en risk för barnets tillväxt och detta påverkar också den slutliga vuxenlängden. Oral behandling med leukotrienantagonister (tablett eller granulat) passar vanligtvis bra för merparten av astmabarnen. Preparatet är också tryggt och påverkar inte tillväxten. Men preparatet är ändå vanligtvis inte lika effektivt som det cortison som inhaleras.

För att förebygga eventuella skador på tandemaljen ska man innan man börjar använda cortisonbaserade inhalationspreparat borsta tänderna. Efter inhaleringen ska man skölja ur munnen. På så sätt kan man förhindra torsk (oral candidos) dvs. en svampinfektion i mun och svalg och att halsen blir sträv och hes.

Försämringsfaser

Med försämringsfas avses att astman börjar ge symtom. Försämringsfasen beror ofta på en virusinfektion i andningsvägarna eller på att personen exponerats för någon allergen. Försämringsfaserna infaller oftast på hösten och i slutet av våren. Symtomen kan vara hosta, särskilt nattetid eller pipande andning och slem i halsen. Också belastningstoleransen försämras. I det skedet är det skäl att öka astmamedicineringen enligt läkarens ordination. Läkaren ger skriftliga anvisningar om medicinering under försämringsfasen.

Vissa barn kan plötsligt och väldigt snabbt få förvärrade symtom, hos andra kan det ta flera dagar. Vid behandlingen av snabbt förvärrade symtom ska inhalationsmedicinen doseras enligt läkarens anvisningar. Om andningssvårigheterna inte minskar trots att man följer de givna anvisningarna för behandling hemma är det skäl att kontakta jourhavande hälsostation eller barnpolikliniken vid närmaste joursjukhus.